Nordicom får varje dag frågor som rör ungas medie­vanor och effekterna av nya kommunikationsmönster. Hur har detta påverkat barn och unga? Vad har hänt med TV-tittandet, radio-lyssnandet och tidningsläsandet? Läser de unga fortfarande böcker och tidskrifter? Och förstår de vad de läser? Vilka är de mest aktiva medieanvändarna? Vilka står utanför? Frågorna är många och inte sällan komplexa. De frågor som ställs rör många olika ämnesområden och det finns mycken kunskap att inhämta från olika håll i forskarsamhället. I boken redovisar professor Olle Findahl resultat från en grundlig analys av två väletablerade undersökningar över tid – Nordicoms Mediebarometer och Internet och svenskarna från World Internet Institute. Han beskriver och analyserar förändringarna under de senaste tio åren fram till idag och placerar in de ungas medievanor i ett längre samhälleligt perspektiv. Ulrika Sjöberg, docent vid Malmö Högskola, skriver om barns erfarenhetsvärld och skapande på Internet. Martin Danielsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad, söker se bortom den ’digitala generationen’. Om kunskapsutvecklingen rörande ungas medieanvändning i ett mångfacetterat medielandskap skriver professor Göran Bolin, Södertörns Högskola.

The Nordic countries have a tradition of strong support for their public service media and have also developed public service models that are characterized by their relatively small size and small populations. Moreover, the companies have many years’ experience of collaboration within the region – particularly with regard to coproduction of programs. On the contemporary international arena, within organizations such as the UN and UNESCO, there exists a fundamental conviction that public service media – which are neither commercial nor state owned and which are free from political influence – foster well-informed and enlightened citizens and therefore constitute a cornerstone of democratic development. Given this interest, Nordicom has carried out extensive work in the arena of public service media in the Nordic region – all within the frame of what we have chosen to call A Nordic Public Service Media Map. The aim of the project is to elucidate a framework for public service media – showing how the concept of public service media is operationalized in terms of the growth of democracy, the public space, media pluralism, cultural diversity, gender and social tolerance. The results of these efforts include recent research findings and statistical overviews. This publication is the second volume in Nordicom’s series, Nordic Public Service Media Map, which is a part of the globalisation strategy of the Nordic Council of Ministers. The book contains a number of qualified analyses of public service media carried out by Nordic media scholars.

Utgivningen av MedieSverige är ett av de viktigaste inslagen i Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen. MedieSverige ger en samlad statistisk översikt över svenska massmedier med analyser och kommentarer av medieforskare. Boken redovisar i tio kapitel uppgifter om olika medier. Varje kapitel innefattar en utförlig tabellsammanställning med en inledande uppsats där medieforskare specialiserade inom det aktuella området fastställer aktuella trender i medieutvecklingen. Nordicom-Sverige söker att i tabellsammanställningarna redovisa en så bred och tillförlitlig statistik som är möjlig i Sverige idag. Statistiken skall vara systematisk och samhällsrelevant. Målsättningen är att få till stånd en lättillgänglig kunskap om mediesituationen genom denna presentationsform.

Utgivningen av MedieSverige är ett av de viktigaste inslagen i Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen. Det är en publikation som ger en bred och aktuell överblick av det svenska medielandskapet. Boken innehåller artiklar i vilka olika forskargrupper och enskilda forskare vid svenska universitet och högskolor analyserar och diskuterar aktuella frågeställningar. Därefter följer en samlad statistisk översikt över svenska massmedier, indelad i tolv kapitel. Nordicom-Sverige söker att i tabellsammanställningarna redovisa en så bred och tillförlitlig statistik som är möjlig i Sverige i dag. Statistiken skall vara systematisk och samhällsrelevant. Målsättningen är att förmedla en lättillgänglig kunskap om mediesituationen genom denna presentationsform.

Yttrandefrihet utgör ett fundament i ett demokratiskt samhälle där medierna fungerar som förvaltare av yttrandefriheten. Yttrandefrihet både möjliggörs och begränsas av i samhället rådande värden och normer. Genom digitaliseringen har offentligheten demokratiserats, men med den nya tekniken följer också problem rörande yttrandefrihetens gränser. Särskilt svår är balansen mellan yttrandefrihet och integritet. Föreliggande studie visar hur medborgarna uppfattar yttrandefrihetens gränser och inom vilka områden begränsningar ses som möjliga. Medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar i yttrandefriheten kan tolkas som ett utslag av kritik mot mediernas sätt att fungera.