The music and film industries have long come to terms with the digital, and now the traditional printed book is challenged by digital formats. The e-book has become established in most countries, but is still a small part of the book industry. In this book a group of researchers follow the actors involved in the Swedish e-book market, from authors and publishers to libraries, booksellers and readers during 2012-2016. Using surveys, interviews and other sources the main actors were researched and it is shown how they act and react towards the e-book and towards each other. While the main focus in on Sweden as a small language country, several international comparisons are made. Are printed books disappearing soon? How are reading habits changing when the book becomes digital? Which forces are driving radical change and which are holding it back? The book discusses these and related questions and shows that after a period of rapid increase in the production and use of e-books, several factors slow down the rate of adoption, but digitisation of the book is an ongoing process and the current e-book is not the end of the story.

Nordicom får varje dag frågor som rör ungas medie­vanor och effekterna av nya kommunikationsmönster. Hur har detta påverkat barn och unga? Vad har hänt med TV-tittandet, radio-lyssnandet och tidningsläsandet? Läser de unga fortfarande böcker och tidskrifter? Och förstår de vad de läser? Vilka är de mest aktiva medieanvändarna? Vilka står utanför? Frågorna är många och inte sällan komplexa. De frågor som ställs rör många olika ämnesområden och det finns mycken kunskap att inhämta från olika håll i forskarsamhället. I boken redovisar professor Olle Findahl resultat från en grundlig analys av två väletablerade undersökningar över tid – Nordicoms Mediebarometer och Internet och svenskarna från World Internet Institute. Han beskriver och analyserar förändringarna under de senaste tio åren fram till idag och placerar in de ungas medievanor i ett längre samhälleligt perspektiv. Ulrika Sjöberg, docent vid Malmö Högskola, skriver om barns erfarenhetsvärld och skapande på Internet. Martin Danielsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad, söker se bortom den ’digitala generationen’. Om kunskapsutvecklingen rörande ungas medieanvändning i ett mångfacetterat medielandskap skriver professor Göran Bolin, Södertörns Högskola.

The Nordic countries have a tradition of strong support for their public service media and have also developed public service models that are characterized by their relatively small size and small populations. Moreover, the companies have many years’ experience of collaboration within the region – particularly with regard to coproduction of programs. On the contemporary international arena, within organizations such as the UN and UNESCO, there exists a fundamental conviction that public service media – which are neither commercial nor state owned and which are free from political influence – foster well-informed and enlightened citizens and therefore constitute a cornerstone of democratic development. Given this interest, Nordicom has carried out extensive work in the arena of public service media in the Nordic region – all within the frame of what we have chosen to call A Nordic Public Service Media Map. The aim of the project is to elucidate a framework for public service media – showing how the concept of public service media is operationalized in terms of the growth of democracy, the public space, media pluralism, cultural diversity, gender and social tolerance. The results of these efforts include recent research findings and statistical overviews. This publication is the second volume in Nordicom’s series, Nordic Public Service Media Map, which is a part of the globalisation strategy of the Nordic Council of Ministers. The book contains a number of qualified analyses of public service media carried out by Nordic media scholars.

Utgivningen av MedieSverige är ett av de viktigaste inslagen i Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen. MedieSverige ger en samlad statistisk översikt över svenska massmedier med analyser och kommentarer av medieforskare. Boken redovisar i tio kapitel uppgifter om olika medier. Varje kapitel innefattar en utförlig tabellsammanställning med en inledande uppsats där medieforskare specialiserade inom det aktuella området fastställer aktuella trender i medieutvecklingen. Nordicom-Sverige söker att i tabellsammanställningarna redovisa en så bred och tillförlitlig statistik som är möjlig i Sverige idag. Statistiken skall vara systematisk och samhällsrelevant. Målsättningen är att få till stånd en lättillgänglig kunskap om mediesituationen genom denna presentationsform.

Utgivningen av MedieSverige är ett av de viktigaste inslagen i Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen. Det är en publikation som ger en bred och aktuell överblick av det svenska medielandskapet. Boken innehåller artiklar i vilka olika forskargrupper och enskilda forskare vid svenska universitet och högskolor analyserar och diskuterar aktuella frågeställningar. Därefter följer en samlad statistisk översikt över svenska massmedier, indelad i tolv kapitel. Nordicom-Sverige söker att i tabellsammanställningarna redovisa en så bred och tillförlitlig statistik som är möjlig i Sverige i dag. Statistiken skall vara systematisk och samhällsrelevant. Målsättningen är att förmedla en lättillgänglig kunskap om mediesituationen genom denna presentationsform.

Yttrandefrihet utgör ett fundament i ett demokratiskt samhälle där medierna fungerar som förvaltare av yttrandefriheten. Yttrandefrihet både möjliggörs och begränsas av i samhället rådande värden och normer. Genom digitaliseringen har offentligheten demokratiserats, men med den nya tekniken följer också problem rörande yttrandefrihetens gränser. Särskilt svår är balansen mellan yttrandefrihet och integritet. Föreliggande studie visar hur medborgarna uppfattar yttrandefrihetens gränser och inom vilka områden begränsningar ses som möjliga. Medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar i yttrandefriheten kan tolkas som ett utslag av kritik mot mediernas sätt att fungera.

In 2014 the Clearinghouse for the first time published a yearbook in Spanish and Portuguese. The anthology deals with common aspects in media education shared by the three countries despite cultural, economic and educational differences. This anthology has now been made available in English.

This book YOUNG & CREATIVE – Digital Technologies Empowering Children in Everyday Life aims to catch different examples where children and youth have been active and creative by their own initiative, driven by intrinsic motivation, personal interests and peer relations. We want to show the opportunities of digital technologies for creative processes of children and young people. The access to digital technology and its growing convergence has allowed young people to experiment active roles as cultural producers. Participation becomes a keyword when “consumers take media into their own hands”. Digital technologies offer the potential of different forms of participatory media culture, and finally creative practices. YOUNG and CREATIVE is a mix of research articles, interviews and case studies. The target audience of this book is students, professionals and researchers working in the field of education, communication, children and youth studies, new literacy studies and media and information literacy.

Nordicom får varje dag frågor som rör ungas medie­vanor och effekterna av nya kommunikationsmönster. Hur har dessa påverkat barn och unga? Vad har hänt med TV-tittandet, radiolyssnandet och tidningsläsandet? Läser de unga fortfarande böcker och tidskrifter? Och förstår de vad de läser? Vilka är de mest aktiva medieanvändarna? Vilka står utanför? Frågorna är många och inte sällan komplexa. Det handlar oomtvistat om ett nytt kommunikationssamhälle med nya kommunikationsmönster. Inte sedan televisionens introduktion för femtio år sedan har det skett sådana genomgripande förändringar av de ungas mediekultur som under de senaste tio åren. Undersökningar som Nordicoms Mediebarometer och Internet och svenskarna från World Internet Institute ger möjligheter till en fördjupad kunskap på området. I rapporten Barn och unga i Internet-världen redovisar professor Olle Findahl resultat från bearbetningar av dessa undersökningar. Han beskriver och analyserar förändringarna under de senaste tio åren fram till idag och placerar även in de ungas medievanor i ett längre samhälleligt perspektiv.

Offentlighedsregler kræver, at myndigheder og andre offentlige organer ikke blot informerer, som de selv finder passende, men skal give acces til autentiske dokumenter og data. Kravet om autenticitet er offentlighedsreglernes ”raison d’être”. Offentlighed i Norden forklarer og sammenligner retsreglerne for acces til dokumenter og data i Sverige, Finland, Danmark, Norge og Island. Internationale regler fra FN, Europarådet og EU, der har stigende betydning, bliver også belyst. Offentlighed er afgørende for demokratisk kontrol og deltagelse. Retsregler og praksis for offentlighed og hemmeligholdelse har stor betydning på alle områder af samfundslivet og for forholdet mellem borgere og stat. Ret til acces er et vigtigt redskab for undersøgende journalistik. Offentlighed i Norden viser, at offentlighedsreglerne i de fem nordiske lande er meget forskellige og uden et gennemgående mønster. Et land, der har de bedste vilkår for offentlighed på nogle områder, har de dårligste vilkår på andre områder.

Det är jobbigt att prata om klass. Men faktum är att Sverige är ett klassamhälle där människor med olika tillgång till ekonomiskt och kulturellt kapital konkurrerar om posi­tioner, inflytande och status. Vi lever i ett samhälle där klass ger upphov till specifika livsstilar och kompasser. Smaken för nyheter utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida nyhetslandskapet. I kontrast till den gängse bilden – att nyheter utgör en kollektiv nytta som håller ihop samhället – visar boken att människor är olika rustade för att navigera bland nyheter. Tillsammans med känslan av att vara allmänbildad och delaktig i samhälleliga angelägenheter har nyhetskonsumtion gått från att fungera som kollektiv nytta till att bli en individuell resurs. Frågan om nyhetskonsumtion har blivit en klassfråga. Detta medför att vi står inför en brännande demokratisk utmaning. När människor som delar levnadsförhållanden och nyhetsvärldar distanserar sig från andra grupper, deras livsstilar och preferenser, är risken nämligen stor att samhällsklyftorna fortsätter att växa. Snarare än att förena blir nyheter något som drar isär.

The worth of public service media is under increasing scrutiny in the 21st century as governments consider whether the institution is a good investment and a fair player in media markets. Mandated to provide universally accessible services and to cater for groups that are not commercially attractive, the institution often confronts conflicting demands. It must evidence its economic value, a concept defined by commercial logic, while delivering social value in fulfilling its largely not-for-profit public service mission and functions. Dual expectations create significant complexity for measuring PSM’s overall ‘public value’, a controversial policy concept that provided the theme for the RIPE@2012 conference, which took place in Sydney, This book, the sixth in the series of RIPE Readers on PSM published by NORDICOM, is the culmination of robust discourse during that event and the distillation of its scholarly outcomes. Chapters are based on top tier contributions that have been revised, expanded and subject to peer review (double-blind). The collection investi gates diverse conceptions of public service value in media, keyed to distinctions in the values and ideals that legitimate the public service enterprise in media in many countries.

Dagstidningar har sedan några år tillbaka blivit mediehus med många kanaler – betald dagstidning, gratistidning, webbsida med allt mer av interaktivitet och rörlig bild, egna tv- och radiokanaler. Bakom utvecklingen finns såväl tekniska som ekonomiska och publicistiska drivkrafter. Dessa drivkrafter är sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Flerkanalpubliceringen är medieföretagens strategi för att möta den tilltagande fragmenteringen av publikerna. I forskningsprojektet »Flerkanalpublicering« inom Stiftelsen Etermedierna i Sverige har Gunnar Nygren och Maria Zuiderveld vid Södertörns högskola undersökt de drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. I projektet ingår en innehållsanalys av samtliga nyhetssajter som är knutna till det som tidigare kallades dagstidningar. Dessutom har de båda forskarna gjort fallstudier av fem olika mediehus med ett 20-tal intervjuer: Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Smålandsposten samt Bonnier Tidskrifter.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2019 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 79 år. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Digitaliseringen av medielandskapet har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, hur vi söker information, hur vi använder medier och inte minst hur medier finansieras. I den här boken är det finansieringen av medierna som står i fokus, och då särskilt den del som kommer från annonsörerna. Globala företag som t. ex Google och Facebook utmanar i allt högre utsträckning de inhemska medieföretagens ställning på de nationella reklammarknaderna. Det växande inflytandet från utländska reklamplattformar är ett uttryck för en mer omfattande transformation, som omfattar både publik och annonsörer, och som drivs framåt av den teknologiska utvecklingen på medieområdet. Det gäller inte minst i Norden, som hör till de regioner i världen där den nya informationsteknologin kommit att få starkast fäste. Kampen om reklamen handlar om vad digitaliseringen av reklammarknaden har fått för konsekvenser för de nordiska medieföretagens möjligheter att finansiera sin journalistiska verksamhet. I takt med att konkurrensen om reklaminvesteringarna har ökat har många medieföretag fått se sina reklamintäkter sjunka, i vissa fall dramatiskt. Är den finansieringsmodell som under åtminstone 150 år burit upp den kommersiella nordiska nyhetsjournalistiken på väg att brytas sönder? Eller finns det skillnader mellan de nordiska länderna som gör att situationen ser olika ut på olika platser och i olika medier? Kampen om reklamen bygger på ett omfattande empiriskt datamaterial från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och inkluderar såväl branschstatistik som intervjuer med en lång rad aktörer på och omkring de nordiska reklammarknaderna. Studien har genomförts på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och norska Kulturdepartementet. Bokens författare, Jonas Ohlsson och Ulrika Facht, är verksamma vid Nordicom.

Since the start of telephony and later in broadcasting, the pursuit of universal service has legitimated the ownership and operation of media as a public trust. Until the 1980s, this principle was the bedrock for the broadcasting mission and is still a mandated requirement for public media companies today. But in practice, the universalism ideal was largely abandoned in the 1980s as media deregulation promised more competition, innovation, and vigorous economic growth. Some of this came true, but at a worrisome cost. Growing distrust in media today is partly rooted in the illusion that more media in more platforms would inevitably ensure better media in all platforms. There is now more of everything on offer except social responsibility. This collection interrogates the historic universalism mission in public service broadcasting and explores its contemporary relevance for public service media. Taking a critical perspective on media policy and performance, the volume contributes to a much-needed contemporary reassessment that clarifies the importance of universalism for equity in access and provision, trustworthy content, and inclusive participation in the context of advancing digitalisation and globalisation. The collection situates universalism as an aspirational quest and inspirational pursuit. Researchers and policy makers will find the collection valuable for conceptualisation and strategic managers will find it helpful as a principled basis in the pursuit of improved reach and value.

Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. Idag när vi kan leva våra liv både offline och online är det inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet – mellan privat och offentligt. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK). När UNESCO 2011 presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. Ett samarbete etablerades mellan Nordicom, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. En direktöversättning av UNESCO-dokumentet i sin helhet, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Ramverk och undervisningspraktiker, återfinns här i pdf.

För femte året i rad presenteras Nordicom-Sverige Internetbarometer. Undersökningen som genomfördes 2004 stärker de tidigare årens mönster för tillgång och användning. Internetbarometern belyser aspekter av internet såsom befolkningens tillgång i hemmet, användningen en genomsnittlig dag i hemmet, utanför hemmet och totalt, tidpunkt för användning, användningsområden, användning under en genomsnittlig vecka samt en profil av internetanvändarens – och den som inte använder internet – övriga medieanvändning. Tidserierna varierar, men den längsta (tillgång i hemmet) börjar 1995, användning en genomsnittlig dag startar 1998. Internetbarometern bygger på resultat från den årliga räckviddsundersökningen Mediebarometern, vilken avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier. Den separata redovisningen av resultaten från frågorna om internet har redovisats årligen sedan 2000. De två första som tryckta publikationer, därefter enbart som pdf-dokument.